Hopptävling inbokat!

Yes! Vi kom med i hopptävlingen på Lurbo 9 november! En liten 90 cm CL, ut och ha lite roligt liksom :) Ibland lönar det sig att stå på reservplats i TDB!

Idag hoppade vi i ridhuset. Pigg och jätteglad häst! Ibland för glad då hon öser på och tar tag i bettet utan egen taxeringsförmåga... Det blev ett missförstånd på en oxer en gång och hon brakade igenom det helt och snubblade och höll på, så jag är glad åt min balans!! Efter det nojig en gång på just det hindret, men sedan inga problem. Ina hoppade bättre och bättre längre in i passet som gick. När hon inte hoppat ordentligt på länge blir hon ganska flack och hoppar rätt dåligt med ryggen stundtals, i alla fall om hindrena är för små, typ cavaletti.

Här är några skutt:

Få tillbaka axelmuskeln

Idag hade Sandra hand om Ina, så jag hann med massvis av ärende!

Efter storhandling på ICA i Gottsunda passade jag på att testa det relativt nyöppnade SATS som finns i det köpcentret. Det var så fint! Alla maskiner var så nya och fräscha + att det var så lite folk :) 

Detta var första riktiga styrkepasset där jag kunde använda lite tyngre vikter igen då mitt muskelfäste vid axeln börjat bli bättre äntligen efter den långvariga inflammation som härjat där... Det var en skön känsla att klara av att träna tyngre igen!

Jag håller även på med squats (knäböj) numera nästan varje dag och idag lade jag på en 15 kilos skivstång på axlarna och körde 70 stycken, så nu är benen ganska möra :) Knäna känns sådär vid denna övning, så jag gör den långsamt så kontrollen över vart knäna pekar finns kvar, annars belastas knäna helt fel och det börjar knaka + gör ont...

Men en sak har jag funderat på; Muskelanvändningen i lättridning, den är ju nästan likadan som in en squat! Man får ju lite hjälp av hästens fart för att ställa sig och sätta sig, men i övrigt blir det samma typ av övning. 

Så rider man mycket får man snygg rumpa ändå, eftersom rump/lårträning görs i lättridningen/lätta sitsen :)

Imorgon står hoppning och innebandy på schemat, tjoho! Älskar söndagar!!

Arbetet mot rörligare häst fortsätter

Jag har haft så otroligt mycket i veckan att jag inte haft tid att få skriva av mig i bloggen, men nu så!

Jag har jobbat på med min lilla häst för att hon ska bli mjukare i sidorna och lyssna korrekt på mina hjälper. Hon har nog börjat ta i mer, för hon har känts lite "lat" första delen av ridpassen. Hon kan säkert även ha lite träningsvärk efter att ha börjat använda så mycket nya muskler, för när hon blivit varm i kroppen har hon oftast kommit igång mycket bättre. 

Ikväll hade jag kvällsfodringen och det var så skönt att få åka hem efter jobbet och ta det lite lugnt några timmar innan stallet, då det som sagt varit en tajt vecka med lite sömn. 

Ina var en aning tjockare än normalt i bakbenen än frambenen och jag misstänkte att det var hennes "ler-svullnad". När leran kommer blir hon lättare mer tjock i benen av någon anledning, men hon är absolut inte halt eller dålig, det är bara cirkulationen i benen som är sämre. För att hjälpa igång cirkulationen masserade jag in liniment och sedan lindade bakbenen till ridpassen. Efter passet var benens tjocklek helt återställd igen, tänk vad lite blodcirkulation kan göra 👍

Vi har fått ny ridhusbotten och det är nu så himla ljust och fint där inne 😃!

Ina var lite motsträvig i början och det lite tyngre underlaget gjorde det inte lättare. Jag jobbade henne så lågt och djupt som det gick och efter cirka 15 minuters "kämpande" med att få hästen arbetsvillig så blev hon JÄTTEFIN!! Det gick även bra att flytta rumpan på volt vilket är den "svåra" övning vi gjort på träningen senast. Så riktigt genomriden och glad tjej blev resultatet av dagens jobb!

Min fina stjärna i vinsttäcket #beautifulmare

Imorgon får jag mig en vilodag faktiskt! På söndag har jag tänkt hoppa på morgonen med hjälp av Elin på backen. Vi står ju som reserver till Lurbos hopptävling nu, så vi måste komma i hoppform igen 😁

Strukit min reservplats

Nu har jag tagit mig en ordentlig funderare sedan onsdags-träningen och imorse bestämde jag mig för att ta bort oss från vår reservplats på Täby-tävlingen 26 oktober (som jag nu var tredje reserv på i båda klasserna!). Jag känner att om vi startar nu kommer det med största sannolikhet att gå dåligt eftersom vi är mitt inne i en ny utvecklingsfas. Vi satsar istället på att tokträna hela vintern och att få igenom Inas nya rörelse i kroppen som vi börjar få fram. Det var ett tufft beslut, men det känns förvånansvärt bra :)!

Måste ändå säga att det är rätt häftigt (eller knäppt?) att jag gått från reservplats 30 till 4 i båda klasserna! Det är liksom ett helt startfält som bytts ut. Så det behöver inte vara kört bara för att man hamnar på reservplats :)

Jag har ju varit både sjuk och skadad (ej helt bra än) men nu börjar jag känna att min kropp är på gång äntligen! I fredags innebandyträning, igår 7 km PW + lite utegym med min vän Elin och idag innebandyträning igen.

Utegymmet

Glad och frisk tjej i vackert höstväder!

Gamla Uppsala högar (fotat från högsta högen)

 Jag lyckades stuka båda fotlederna idag på träningen, men pga mina överrörliga leder så blir det väldigt lätt stukningar... Krävs inte mycket mer än att jag trampar lite snett så är det kört sen. Dock finns som tur är sporttejp! Några varv med tejpen och smärtan är borta :)!

Glömde nästan, nu har jag inte ätit socker på över en vecka! Sockerdetox är nödvändig ibland för att ställa hjärnan tillrätta...  Hoppas på att vecka 43 blir lika inspirerande till träning som denna vecka varit!

Aha-upplevelse på träningen

Igår tränade vi för Evelina igen (äntligen!). Ina har känts lite "lat" senaste dagarna vilket jag tror beror på pälssättningen. Ina har redan satt första delen av vinterpälsen, så hon kanske är lite öm i skinnet just nu.

Dagens matchning 

Jag tycker om Evelinas tänk då hon fokuserar mycket på att grunden måste sitta innan man kan få till svårare rörelser på ett bra sätt. Och det har alltid varit grunden som varit min och Inas akilleshäl under alla år. Trots att jag kämpat (och kämpar!) med hennes utbildning, som gått väldigt bra och fort framåt, så har damen alltid tyckt att basic-grejerna som halter, skrittjobb, mjukhet i sidorna, kvickt svarande för skänkeln och så vidare, varit rätt onödigt att hålla på med... Enligt Ina kan man lösa alla problem och ifrågasättningar med FART rakt fram. På den punkten har vi ju då alltid varit oense och vi är ju dessutom lika envisa båda två.

Ina är definitivt den bästa häst jag någonsin suttit på, och samtidigt den absolut svåraste! Gränsen mellan finess och total övertygelse är hårfin när man ska få denna dam att jobba ;) Många tror att Ina är ett "smör-åk", alltså en häst som går helt av sig självt bara för att hon är fin att titta på... Detta kan jag meddela är totalt fel. Som sagt, Ina är den svåraste häst jag suttit på, och då har jag äntrat ett par sadlar genom åren :) Om man nöjer sig med att ha en söt häst som jobbar på jättefint med bra takt och tryck på transportsträckor (som i LC och LB), ja då kan man kanske kalla henne för ett "smör-åk". Men när kraven kommer från mig om rörelser, förflyttningar, samlingar, ja då gäller det att ha tungan rätt i mun! Ina är extremt känslig och samtidigt extremt okänslig. Med det sista menar jag att hon verkligen är bra på att "slippa undan" de jobbiga delarna av arbetet och helt enkelt ibland väljer att inte lyssna alls på det jag ber om.

Tidigare har jag alltid jobbat med Inas takt, mjukhet och reaktion, men det var inte förrän igår som jag insåg hur mycket som hon faktiskt har lyckats komma undan under dessa 4 år vi har spenderat tillsammans... Vi ägnade alltså 40 minuter åt att försöka få henne att acceptera min flyttande skänkel (rumpan in och ut) på en stor volt med innerställning... Man kan kalla det för giganternas kamp då damen blev så förbannad och VÄGRADE ge med sig, hon kunde INTE ställa inåt och böja sig med flyttande bakdel samtidigt. En sak i taget gick okej, men inte båda samtidigt. Ibland kom små ljusglimtar i vänstervarvet (som var det absolut svåraste), men jag fick ändå inte helt igenom henne där. Hon vägrade ge sig. Efter att vi bytt ett par gånger till högervarvet blev hon faktiskt riktigt fin där och gav med sig riktigt bra. Och när hon gjorde det, HERREGUD vad hon rörde sig! Hela hästen bara dansade fram utan minsta störning i kroppen eller takten. Det var som att dansa på små moln och jag kunde bara njuta när hon hade släppt efter och gett med sig så där mycket. Evelinas kommentar var att "nu har vi kommit 75% i högervarvet och 2% i vänstervarvet" och det stämde verkligen! Så nu blir det "No more Mr. nice guy", utan jag ska sjutton i mig få igenom båda varven till 100% och ja, då kommer allt verkligen att falla på plats och bli minst 3 gånger bättre än tidigare. Allt kommer bli så lätt när jag väl har fått igenom det här, jag känner det redan nu då det var sådan gigantisk skillnad på hennes rörelse i kroppen.

Ganska pigg efter träningen trots allt motkämpande ;)

 

I och med denna aha-upplevelse är jag inte säker på längre att jag faktiskt vill tävla den 26 oktober om jag skulle få en plats... Nu vill jag bara träna hela vintern och få till den här låsningen i kropp och huvud på Ina så att vi sedan till våren ska kunna dansa fram på banorna.

Det känns härligt att ha Evelinas tänk och stöd som support i det här. Hon vill verkligen att vi ska komma så mycket längre än MsvB och tydligen har vi stor potential till det, vilket såklart är jätteroligt att höra!

Så nu blir det heltidsträning av Inas accepterande av min flyttande skänkel och att hon ska komma igenom kroppen till 100%. Det ska bli bra det här :)!

Barbacka-bus!

Ja, vad säger man, ibland måste även ett dressyrekipage få ha lite roligt ;) Efter fotograferingen tog vi en vända genom ridhuset då det stod lite småhinder där inne. Jag hade aldrig hoppat Ina i gimma och grimskaft och jag blev jättesugen på att "mys-rida" lite :)

Den duktiga hästen gjorde sitt jobb som vanligt på allra bästa sätt! Och det bästa (förutom att hon var duktig så klart) var att Ina skummade för fullt i munnen- trots att hon inte hade något bett i munnen. Så, det är inte bettet som gör det ;)



Hoppning utan sadel och träns from EmilieOnina on Vimeo.

Barbackabus utan träns 131013 from EmilieOnina on Vimeo.
Hoppning i grimma from EmilieOnina on Vimeo.

Fotografering i höstsolen

Imorse tog jag och Elin ut våra prinsessor för att försöka få lite fina profilbilder på dem. Den gula höstsolen med vackra lövfärger som bakgrund gör att man kan få till riktigt fina bilder!

Både Ina och Aida tyckte det där med fotomodellande var rätt trist så det var inte lätt att få dem i "fotogenique"-skick ;) Men några bilder blev det ändå!

 

Nya påsar på G :)

Det är som att tillverkarna läser av färgkoderna direkt från min hjärna!

Kom igen nu!!

Det är otroligt vad dåligt det är med tävlingar nu! Inte bara på min nivå utan alla! Jag brukar tävla in i november, ibland december, men i år var det inte tätt med tävlingar på senhösten. Detta medför också att de få tävlingar som finns blir knökfulla på en gång och får extremt många reserver... Såg en LB-tävling i november i Vällingby; 54 respektive 64 reserver!! Det är SJUKT!

Själv har jag eventuellt en tävling kvar. Det är en regional dressyr i Täby den 26 oktober med klasserna MsvC:1 och MsvB:2. Jag missade anmälningsöppnandet med 1,5 timme (glömde ställa påminnelse) vilket medförde två reservplatsnummer efter 30.... Jag trodde det var kört men nu, med 2 veckor kvar, har mitt reservplatsnummer hoppat ner till 8 respektive 7! Så det finns hopp ;)

Såret återställt :)

Precis som jag trodde så var det ingen fara alls med det lilla såret jag hittade i måndags på insidan av vänster bakben. Det var ju aldrig riktigt "öppet" från början heller, utan det var massa päls över. Blåsprayen hade gjort sitt jobb då både sår och svullnad var borta- bra!

Jag och Ina tog en jättemysig "hösttur" med galoppjobb för att bygga vidare på konditionen. Glad och sammarbetsvillig häst, så mysigt! Det är fortfarande mycket torrt kvar att rida på på stigarna tack vare att det regnat så pass lite vilket är guld!

Så länge hösten är så här underbar behöver det inte komma snö på mycket länge tycker jag....

Nytt litet sår

Suck... Ett nytt litet sår på vänstra bakbenet... Vad gör hon med den skånken egentligen?? Verkade inte vara något allvarligt. Om det fortsätter så här måste jag ta på benskydd bak i hagen. Det var en liten svullnad vid såret men ingen värme eller något annat. Tvättat med vatten och sedan på med blåspray, bästa sårläknings-tillbehöret :)

Nu har jag fixat nya foderhinkar också. Passade på att köpa de i Ullared (8 kr/st!). Jag hade bokstäverna till "morgon", "E.m" och "kväll" (självhäftande), men alla bokstäverna till "Ina" har jag skurit ut själv på svart självhäftande papper. Blev väldigt nöjd :)!

Brittsommardagar under denna vecka också, hösten är fantastiskt vacker när löven ändrar färg och solen ligger på med sitt höstgula ljus...

Bra men snuvig helg

Jag har börjat känna av en förkylning sedan i torsdags, men har försökt skynda på sjukdomsförloppet med hjälp av mina "kära vänner" Molkosan och Kan Jang. De har verkligen gjort ett bra jobb då jag endast behövde känna av halsen i två dagar och nu är jag lite snuvig, men det känns som att det snart är över.

I lördags åkte jag till stallet på morgonen och fixade allting, men jag hade NOLL ridsug då det var jättetråkigt väder ute... Så jag åkte tillbaka på kvällen istället när Ina stod inne i sin box. Då regnade det ganska kraftigt, men ridsuget var på topp, så vi tog ett pass i ridhuset i hoppsadeln. Ett blandat pass med konditionsträning samt check av lydnad med övergångar och tempoväxlingar. Hon fick även gå lite i förvänd galopp fyrkanten runt när jag stod upp i lätt sits. Jag ger henne alltså lite mer ansvar att faktiskt fortsätta övningen utan 100% stöd från mitt säte. Ett bytesförsök, men sen höll hon det jättebra och förstod poängen!

Vi hade ridhuset helt för oss själva (quelle surprise, en lördagkväll vid 19-tiden, haha) och det var så mysigt där inne i ljuset och värmen när det var bäckmörkt ute och regnet bara vräkte ner. Så en mysig lördagskväll tillsammans med mitt hjärta, duktig och nöjd var hon!

Komma igång-vecka

Ja denna vecka har Ina fått bli riden igen. Det blev ju bara en liten kort vecka med ofrivillig vila pga svullnaden i början av veckan (som kompletterades med vaccinering under helgen), så hon har ju såklart inte tappat något i ork eller muskler som tur är.

Vi började på måndagen med en skrittur och sedan på tisdagen tog vi en härlig tur med flera längre trav- och galoppsträckor. Jag fick hålla igen damen lite för hon var vääldigt glad över att äntligen få komma ut och jobba igen. Hon visade detta med små försök till glädjebocksprång, men det blev mest små "hoppsaskutt" med frambenen, haha. Hon är ju mest fokuserad på att vara glad och tänka framåt, så det där med att hoppa och studsa runt som en rodeohäst har aldrig legat för henne, vilket är så skönt!

I onsdags fick hon vila pga min, just nu, dåliga axel. Jag har en typ av inflammation i muskeln på högerarmen vid axelns början, så högerarmen måste vilas så mycket det går för att det onda ska försvinna. Dock så använder jag ju högerarmen till allt eftersom jag är högerhänt, så jag glömmer hela tiden bort inflammationen, men blir bittert påmind om den varje gång jag råkat börja lyfta något... Jag kollade lite på när Elin och Aida tränade för Evelina i ridhuset. Jag hoppade över träningen denna vecka då Ina måste få en chans att komma igång lite mer innan jag sätter allt för hög press på henne. Jag hade med kameran och fotade det fina ekipaget som var "nypimpade" för dagen ;)

Men på torsdagen tejpade jag muskeln så att vi kunde ta ett ordentligare pass igen. Vi red på utebanan och jag hade plockat fram två små skutt-hinder som vi jobbade med i höstsolen på eftermiddagen, så mysigt! Så det blev lätt markarbete kan man säga, med lydnadsövningar och korrigeringar då Ina ibland glömde bort att lyssna på mina halvhalter inför och mellan hindrena... Blev väldigt mycket bättre sedan! Tänk vad konsekvent ridning kan göra :)

Filmen från Hufvudsta MsvC:2

Förra veckan blev ju lite kaotisk som sagt, så jag glömde helt bort att jag hade fixat klart filmen från vår senaste (och kanske årets sista) tävling. Det var ju förrförra lördagen som jag och Maja var i Hufvudsta (utanför Solna) där jag red en MsvC:2a på en bana gjord av lervälling. Häst avslappnad trots halt underlag, domaren tyckte hon var spänd hela programmet... Sånt är livet och det går vidare.


På ett sätt känns det lite skönt att vi inte är fullt bokade med tävlingar under hösten eftersom vi då kan fokusera helt på träningen då vi är i en stor utvecklingsfas just nu efter att ha klättrat upp till "MsvB-pinnen". Jag ska försöka filma och fota våra träningar så att man lätt ska kunna se framstegen vi kommer göra nu under vinterhalvåret, då jag tror att det kommer hända väldigt mycket!